tisdag 7 januari 2014

Sojabönor till svenska kor skövlar Amazonas

Sojabönor till svenska kor skövlar Amazonas


Ett glas svensk mjölk och en svensk fläskkotlett. Det betyder friskt, närproducerat och ansvarstagande. Eller? Faktum är att de sojabönor som används i djurfoder orsakar stora skador, både för människor och miljö i Sydamerika.
Fodret som svenska kött- och mjölkdjur äter innehåller mellan 10 och 15 procent soja. Den storskaliga odlingen av soja orsakar stora problem i länder som Brasilien, problem som många svenska konsumenter av kött och mjölk inte känner till. Dels bidrar den till avverkning av Amazonas och av det unika slättlandskapet, Cerradon. Den snabba ökningen av sojaodlingar i Sydamerika innebär dessutom att ursprungsfolk och småbönder fördrivs från sina marker och att starka bekämpningsmedel förstör vattendrag och ökar fallen av cancer och förgifting bland lokalbefolkningen.
Av den soja som importeras till Sverige används 90 procent i foder till kor, grisar och kycklingar. Sojabönor är en ypperlig och billig proteinkälla som får djuren att växa bra. Sedan köttprotein förbjöds i djurfoder i samband med galna kosjukan har användningen av soja ökat i Europa. Och den ökade efterfrågan har gjort att sojaplantagerna expanderar rekordsnabbt i Sydamerika. I Paraguay står grödan nu ensam för 40 procent av landets totala jordbruksexport, i Argentina täcker sojaodlingar över hälften av landets jordbruksmark och i Brasilien, därifrån en stor del av de svenska inköpen kommer, har sojaarealen på tjugo år ökat med mer än 200 procent och breder nu ut sig på en yta som motsvarar halva Sverige, enligt siffror från bland annat industrins egen resursbank Soyatech.

Människor fördrivs när företagen erövrar mark

Samtidigt som sojaodlingarna breder ut sig på allt större ytor kämpar jordlösa och ursprungsfolk för rätten till sin mark. "Den oreglerade utbredningen av sojaplantager och boskapsfarmer tar plats från familjer, ursprungsfolk och småbrukare. Den lämnar tusentals jordlösa lantarbetare, slavättlingar och personer från ursprungsfolk i desperation, utan några möjligheter att skapa sig ett värdigt liv, odla för sin överlevnad och säkra framtiden för kommande generationer. Dessutom förstörs det lilla av de naturresurser som fortfarande finns kvar i vår region."Det skrev den brasilianska ursprungsfolksrörelsen CIMI 2009, i ett uttalande till minne av ursprungsfolksledaren Marcos Veron som år 2003 dödades av storgodsägare i samband med en jordkonflikt.
Industrijordbrukets framfart har alltså lett till att människor trängts undan och fördrivits, med våldsamma konflikter som följd. I både Brasilien och Paraguay har jordlösa de senaste åren dödats och torterats på grund av sin motståndskamp. Den paraguayanske sociologen Tomás Paulau talar till och med om att landsbygden har paramilitariserats av sojaodlarna och staten, med syftet att trycka tillbaka småbrukare och jordlösa som kräver en jordreform. Storföretagen och den europeiska köttproduktionen sätts före lokalbefolkningens egna behov.
Bakom den stora majoriteten av sojaproduktionen finns transnationella företagsjättar som Monsanto, Cargill och Bunge. I Paraguay har Monsanto i princip monopol på utsäden genom att ha skapat ett effektivt genmodifierat frö som är det enda som får tillverkas med den specifika genuppsättning som är resistent mot de stora mängder bekämnpingsmedel som sprutas på odlingarna, med syftet att på ett enkelt sätt hålla ogräs och skadedjur borta. Och den som står bakom bekämpningsmedlet - det är också Monsanto.
I Brasilien har cancerfallen ökat i och med att mängderna bekämningsmedel ökar och i Paraguay har sojaodlare under de senaste åren anklagats för en rad dödsfall. Människor som bor nära odlingarna har helt sonika blivit nedsprutade av bekämningsmedel när flygplan och maskiner spritt gifter över fälten. Eller så har de druckit vatten eller ätit mat som blivit förgiftad av de höga halterna farliga kemiska ämnen.

Biologisk mångfald ersätts av vidsträckt monokultur

Förutom de direkta effekter utbredningen av sojaodlingar har på lokalbefolkningen innebär expansionen också att viktiga naturområden försvinner. När sojabönderna i Brasilien köper upp mark från boskapsuppfödare drar sig boskapshjordarna upp till den billigare marken i Amazonas, med avverkning som följd.
Regnskogen innehåller en ovärderlig biologisk mångfald och är en levnadsmiljö för många ursprungsfolk. Dessutom binder den också stora mängder kol och är därför livsviktig för hela jordens fortlevnad. Enligt utträkningar från World Resources Institute skulle en avverkning av Amazonas frigöra uppskattningsvis 50 gånger så mycket växthusgaser som hela USA släpper ut på ett år. Den svenska kött- och mjölkproduktionens behov av billigt foder och brasilianska boskapsfarmares jakt på billig betesmark orsakar att enorma arealer regnskog avverkas varje år.
Här finns mer fakta om sojaodling från Naturskyddsföreningen.
- See more at: http://latinamerikagrupperna.se/sv/sojabonor-till-svenska-kor-skovlar-amazonas#sthash.W0H4wcHN.dpuf


Sojabönor till svenska kor skövlar Amazonas

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar